Energy..please!?
Okej, det får nog bli ett litet kort inlägg nu ändå!!
Idag har INTE varit en särskilt bra dag...men det är så himla konstigt, och tro mig man har tid att tänka här borta. Jag längtar INTE hem..jag har inte haft riktigt, riktigt hemlängtan än, de har bara varit ångesten, men det är inte på samma sätt! Det sköna är att jag inte vaknar med ångest längre, jag vaknar tidigt men utan ångest vilket är skönt!!
Det jag vill komma till är att, Ja jag trivs super i min familj, super med stället, MEN jobbet. Självklart allt kan inte vara en dans på rosor det är inget arbete, men någon gång ska man väl känna att man tycker det är kul och har energi till det?
Jag har inte känt en enda dag sedan jag kom hit att, åh va spännande det ska bli att jobba. Hemma i Sverige älskade jag att leka med barn, spela spel, dansa, leka kurragömma, pyssla m.m, men inte här. Jag får ångest så fort jag vet att jag har 2 tim fritid med barnen..mina ben är helt orkeslösa ( trodde jag skulle dö av trötthet efter att kastat en boll 5 gånger ) , jag känner mig så fruktansvärt oangagerad. Jag vill ge barnen det bästa av mig, men just nu kan jag inte det. Jag längtar bara till min fritid hela tiden..då mår jag som bäst..haha! Så vill jag inte ha det. Självklart fritid är alltid kul, men jag vill känna mig engagerad i barnen.
Det har gått lite mer än 1 vecka med barnen och jag har tröttnat..Vad är felet?
Är det någon som känner igen sig, eller vet varför? allt känns så bra förövrigt...
Jag gillar livet här..men jag är här för barnens skull och det är det som inte funkar...
Jag ska ge det någon eller ett par veckor till, känns det likadant då kommer jag åka hem..
Haha, det trodde ni va?
- No waay, jag skulle aldrig åka hem nu..
Jag trodde innan jag började denna resan att om jag åker hem blir det pga att familjen inte känns bra eller hemlängtan blir fööör stor..men de två delarna känns kanon!
Idag när jag tog kayla till parken..stod jag där och puttade på gungan i 20 min..ska jag göra detta i 1 år?, jag behöver mer spänning än så..ska jag försöka få henne att ta sin naptime i 1 år..Ni fattar, det finns annat jag kan göra med mitt liv..
Man blir aldrig nöjd kanske ni tänker, och visst ligger det mycket sanning i det..men att flytta bort från familj, vänner och trygghet för 1 år det är väl tillräckligt med spänning kanske, men just nu känns det inte som att jag gjort världens grej..det är nog tack vare min värdfamilj som tar hand om mig så!!
Jag lär mig nog omedvetet mycket saker varje dag även om jag inte märker det ( mer än att lära mig göra peanutbutter sandwich ) .
Okej, nu blev det deeptalk här, det har jag inte alls tid med för om 30 min måste jag vara klar då kommer Sofia och hämtar mig och vi ska på bio:)
Jag fortsätter helt enkelt detta lilla inlägg ikväll..
Be right back....
Okej, jag hade allvarliga problem med att hålla mig vaken på bion, så det blev ingen fortsättning på detta inlägget igår, men däremot nu!!!
De va nice med lite bio igår, skönt att även prata av sig lite..
Imorse jobbade jag 7.30-9.00 och nu har jag break till kl 12..och vad gör jag då? Jo, jag tvättar..wooho!
Jag slipper tvätta barnens tvätt, men min egna skit ska ju tvättas, det bästa är att man behöver inga gradantal här, knappt ingen sortering - bara allt som inte är vitt i en hög typ :) Sen vrider man på och maskinen kör sitt egna race..De gillar jag!! Jag vågar dock inte torktumla allt än, det ska gåutan att det rkymper men jag gjorde en tvättlina av ett presentsnöre i mitt rum i stället..haha!
I USA måste man ha ett social security number ( vet inte varför - mest för säkerhet tror jag ) så jag fick ringa till något office och fråga mig fram hur jag skulle gå till väga, adressen dit m.m. Jag gillar att man måste fixa allt själv här faktiskt, även om mina värdföräldrar hjälper mig om jag frågar så är det kul att fixa saker själv, i Sverige hatade jag att ringa sådana samtal, jag hade tur att ha en syster med en grym telefonröst..haha! (Tack Brunnen )
Man kan få vänta 3-4 tim på det där kontoret, så jag frågade hur jag skulle göra eftersom jag inte kan ta bilen än..Kristy svarade: Men ta du bilen, så kan jag åka framför en bit till Kaylas dans sen fortsätter du, vi sätter på GPS:n.
- What??? Usch, va nervös jag blev..det är faktiskt hela 20 min dit..jag har kört 2 x 15 min typ. . men det här ska nog gå bra:)
På lördag fyller min värdmamma år och jag mååste köpa ngt till henne i morgon bitti, enda tiden!!
snälla har någon ngt tips?? skit svårt..
Angående barnen, så går det både framåt och bakåt..Kayla kommer alltid vara 3 år och trotsig, bara att inse det..men i morse efter att försökt klä på henne genom många olika vad så lyckades jag..och innan hon gick sa hon..jag behöver ge " henne" en kram...
De tackar vi för:)
Jag älskar mina värdföräldrar, men det jobbiga är att Kristy är hemmamamma, eftersom barnen bara går till henne då..om jag jobbar springer de ändå till mamma...kan jag få det..jag vill inte gör det..
När jag är ensam med barnen då har de inget val och då kan de faktiskt lyssna på mig. Det är lite negativt, men jag gillar kristy och don så mycket, så inte mkt att göra åt.
Ne, nu ska jag väl lägga i en till maskin tvätt, gud vad jag behöver shoppa på tal om kläder..har inga kläder verkligen!! Shoppingtarmen värker...
Sen blir det jobb mellan 12-18.30, excited!!!!!!!!!
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Pernilla...
Detta skrämmer mig lite.
Jag har inte ens kommit till Amerika än, och jag tror att jag kanske kommer att känna så...
Barn är verkligen inte min starkaste sida (säg inte det till någon :P) Visst tycker jag om dem, om dem tycker om och respekterar mig, men det är som sagt ett JOBB. Jag hatar och kan inte jobba med saker jag inte trivs med, så det är det som är min största fruktan. I think i feel you.
Men jag har i alla fall bestämt mig att inte åka hem (om jag inte skulle trivs med jobbet med barnen) förän jag vaknar upp flera veckor i rad av att jag gråter så mycket att jag spyr :P
Men vem vet, det kanske känns värre innan dess :P
Jag hoppas i alla fall att det ska vända för dig, kanske hjälper det att prata med värdföräldrarna om det? De kanske kan hjälpa dig ännu mera? :)
Lycka till, och fortsätt skriv :D
Det är läskigt hur mycket jag känner igen mig i det du säger pernilla. Hemma verkligen kände jag glädjen i att leka med barn, kanske för att det inte var mitt jobb att göra det då men jag kände verkligen att man fick ut någonting av det. Jag kan inte trivas bättre i familjen som jag har kommit till, jag går hur bra som helst ihop med både föräldrarna och barnen men ändå går jag hela dagarna och längtar tills jag får hitta på något kul på kvällen. Jag räknar konstant timmarna tills jag får sluta.. Det är en rätt jobbig känsla men jag tror att vi kommer att komma in i det snart :) Det är inte det att jag har tråkigt när jag är med barnen, bara det att det ibland känns lite som att man slösar bort ett år av sitt liv på ett jobb som känns lite meningslöst i sina stunder. I dom stunderna tänker jag på hur mycket jag faktiskt hjälper föräldrarna i deras vardag och hur mycket jag betyder för barnen. Jag skulle aldrig kunna ha råd att bo där jag bor och få möjligheten att träffa alla underbara människor om jag inte hade varit här som aupair. Tanken att åka hem finns inte för mig, men jag känner igen mig i så otroligt mycket som du skrivit ovan. Vi ska kämpa på! jag vill till la på en miniweekend, då får du lova att agera privat guide :)
Hej! Fick din bloggadress av malin Sjöhage.. Jag ska förhoppningsvis åka i januari till Staterna. Så mycket med alla ansökningspapper. . Men snart klar :D Vilken organisation åkte du med? Och sen undrar jag om du har med en bärbar dator och hur de funkar med internet haha! Jag är säkert jättetrög nu (; Hoppas att du har det bra.
du är alltid välkommen hem iaf!! Vi saknar dig<3
Allting måste inte ha en mening just för stunden. Ge det tid du kommer finna en mening med det du gör. Det finns en anledning till att du är där du är.
Men galet vad ajg längtar efter dig. TÄnke rpå dig och undrar vad du gör just nu =)
Pullaan :) Du verkar vara i trygga händer, skööönt! Tänker på dig ofta <3
Då var det dax att göra mitt dagliga jobb ( kommentera)
Jag tror att passa barnen inte är så kul i längden, men det är lixom jobbet och precis på samma sätt som att jobba i sverige så är det inte så kul. Det är roligare att umgås med oss dina vänner än att sitta på ica och så är det i usa också. Det är roligare att gå på stranden och ragga killar än att kasta boll till en unge. Men jg lovar dig hela grejen kommer bli en rolig grej tillslut. För CA är bättre än ICA !
<3
Jag tänker på dig varje dag, Jag tänker även hur vild jag ska bli när jag åker ner och hälsar på!
grym telefonröst...jo man tackar! :)
ska vi bilda klubb? jag är ju oxå hemmarfru... hah!
jag tror det kommer bli bättre m barnen, jag tror man liksom blir mer van å då blir det roligare.. man kanske är lite osäker i början.. hur går engelskan?
jag saknar dig sååååååå!!! snart fyller du ååår- waaaa. köp en katt till v-mamman! love you.
hallo p :)
har ju inte skrivit till dig på allt før længe sen nu! hoppas du har det jættebra, æven om det kænns så nu i børjan. ge kidsen sømnpiller så du får tid till annat liksom:) haha. vi ær ju i oslo nu, jag och julle och vi har inte riktigt kommit igång med jobbet hær heller riktigt. Så allt ær væl segstart innan man kommi in i det antar jag :) saknar dig p, och hoppas de ær kanon med dig annars!
puss o kram och lite ravioli ;)
